Mina första kommentarerna

Det gläder mig att jag har fått mina första kommentarer här på bloggen. Tack Jenny och David för att ni tog er tid med det. :)

Jag blev sjuk i fredags och låg sjuk under hela lördagen också, troligtvis var det därför jag tog tag i det här med att starta en blogg. En intressant sak som är ny här nere är det faktum att jag inte har någon TV. Den första veckan hände det så mycket grejer ändå så jag hann inte reflektera över det, men under den andra veckan började jag få lediga vardagskvällar. Hjälp vad gör man när man inte har någon TV? Ja, för det första kan man spendera väldigt mycket tid framför datorn istället, vilket jag gjorde. Det blev tillslut också lite segt, variation behövdes. Jag har inte med mig speciellt många böcker i och med att böcker innebär mycket vikt i bagaget. Då insåg jag lösningen på problemet!
SVT-play! Givetvis skulle SVT-play rädda min kväll med svensk förstklassig underhållning. Nu visade det sig dock att den svenska förstklassiga underhållningen på SVT framförallt är engelsk eller amerikansk och den fick jag veta att den får de inte visa i utlandet pga av rättighetsskäl. :(

Det hela slutade med att jag i måndags tittade på en dokumentär om arbetscoaching som säkert visades på kanal 2 en tisdagkväll kl 18.30, man kan säga att jag inte var helt nöjd med vad jag hade sett.
I och med att jag var sjuk hela dagen igår så fick detta mig också att vända mig till SVT-play. Jag såg mitt allra första avsnitt av Doobidoo, helt okej underhållning med Lasse Kronér. Dock kan husbandet ha varit det läskigaste band jag sett på år och dagar (möjligtvis det läskigaste sen saxofonisten i Saddleback Church i Los Angeles som vilade saxofonen på magen). Det var tydligt hur de bara stod och njöt över sin egen förträfflighet. :) Har du sett nåt avsnitt David? Detta gäller i allra högsta grad keyboardisten i det bandet.

Idag ska jag ut och vandra en sväng runt Lausanne, ha det!