onsdag 2 mars 2011

Floden Kou


Jag tror inte jag har berättat riktigt vad det är för ställe jag är på. Det är alltså en kombinerad pastors- och jordbruksskola, detta kanske låter konstigt i Sverige men i Burkina Faso där majoriteten av befolkningen fortfarande är beroende av jordbruket så är en bra utbildning inom jordbruk och hållbart användande guld värt. Det är via ett svenskt par (Bertil och Ingrid Johansson), som har arbetat med den här skolan under många år, som jag har fått kontakt med den och det är även i deras hus som jag nu bor. Idag har jag varit i kyrkan här i byn. Mötet höll på i tre timmar och det var riktigt mycket härlig musik så jag kunde hänga med även om jag inte förstod så mycket.
Under söndageftermiddagen åkte jag tillsammans med Pingwindi och Julian längs med floden Kou. Det är de som ska visa mig runt och hjälpa till med att hitta data och jag tvivlar inte på att de kan hjälpa mig, dessa herrar vet det mesta om det här området, Pingiwindi har arbetat i området med trädplantering sedan 80-talet dessutom är han pastor i Bama. Det här med jordbruk och pastorstjänst verkar gå hand i hand här i Burkina. Julian är dock inte pastor (tror jag inte i alla fall) men han jobbar med bevattningsystemen i Bama.
Vi besökte ett naturreservat runt Koufloden som var väldigt vackert. Kontrasten av den annars så torra savannen mot denna gröna djungeln (för det kan man nästan säga att det var) var total. Det stod dessutom i informationen att man kunde stöta på både flodhäst, krokodil och panter. Detta ökade ju spänningen även om jag misstänkte att vi inte skulle ha sådan (o)tur (panter vore ju häftigt, men gärna när man sitter i en bil inte när man går i skogen). Det är synd att jag inte kan lägga upp bilder, men så snart jag kan så får ni se kort härifrån.
Dagen avslutades med att vi åkte runt i Bobo och letade frukt, jag har nu köpt lime, bananer och papaya. Den sistnämnda produkten tog sin tid eftersom Pingwindi arbetar med att odla papaya och därför är expert på hur perfekt papaya ska vara. Detta gjorde ju att vi fick lägga lite extra tid på att han skulle hitta ett ställe som sålde papaya av tillräckligt bra kvalitet, men oj vad värt det var sen! Jag har just ätit den godaste papaya någonsin.
Just nu sitter jag endast i skenet av datorn och fotogenlampan eftersom det helt plötsligt blev strömavbrott. Detta är första gången det sker när det har varit mörkt. Men än så länge funkar datorn och jag kan sitta här på bloggen.
(Dagen efter) Efter att datorn hade lagt av så blev det till att läsa istället. Nu var det endast fotogenlampan som lyste upp tillvaron, med viss hjälp av Obama ibland vid behov. Nu passade dessutom Gösta Berlings saga in alldeles utmärkt, att sitta och läsa Selma Lagerlöf endast i skenet av en fotogenlampa känns väl oerhört genuint? :)
Jag har dessutom upptäckt ett oerhört effektivt sätt att lära sig nya franska ord. Om du helt plötsligt upptäcker att hela köket är fullt av en massa bin så kommer du, så fort du har slagit upp ordet givetvis, inte att glömma att det heter ”abeille” på franska. 

Nu ska jag ta och äta papaya. 

1 kommentar:

  1. Skönt att höra nåt från dig igen o att det verkar som att du har bra folk runt dig som kan hjälpa till!

    Papaya alltså...jag har alltid kallat papaya för farmorfrukt...inte för att hon ofta bjöd på det (det var mer sju sorters kakor o hallon, jordgubbar, grädde o glass! eller vad säger du?!) utan för att jag alltid tyckt att doften påmint mig om farmorsdoft! är jag helt ute o cyklar eller kan du hålla med?!! =)

    Är det ett rött hus med vita knutar som du bor i?! Johanna berättade att sist hon var i RCA så bodde hon i ett gammalt missonärshus som var väldigt fint men som inte riktigt passade in bland övrig bebyggelse!

    Skulle du för övrigt lyckas med att se pantern så kan övriga familjen palms bedrifter med "the big five" slänga sig i väggen!

    KRAM till dig

    SvaraRadera