Nationalmuseum

onsdag 16 februari

Denna dag hade jag inget speciellt inplanerat så jag tänkte att jag skulle turista lite och upptäcka stan. Jag blev skjutsat till nationalmuseet där jag tänkte att dagens turistiska tema skulle börja. Det blev ett trevligt besök där jag slog följde med ett gäng amerikaner (från LA). Besöket blev ganska kort då museet endast bestod av två utställningshallar där den första var en utställning över den burkinabeska kvinnans roll i det traditionella samhället, och ett antal lokala tyger, kärl etc. i det första rummet samt olika traditionella masker i det andra. Efter nationalmuseet så drog jag mig inåt marknaden och vandrade runt lite.

Efter detta möte beger jag mig till Place des Nations Unies där det ligger ett ställe som heter jardin de l’amitié som rekommenderades i min guidebok. Ställe verkar trevligt och jag går in för att hitta något att äta, jag får på en gång följe av två killar som följer med mig till mitt bord och sätter sig och pratar. Deras roll på det här stället är högst oklar men det känns inte som att jag har så mycket att göra utan passar istället på att prata om vad de gör och praktisera franskan. Efter att ha ätit upp min mat fick jag följa med dem på en liten runda inne på området där deras olika försäljningsstånd fanns där det de så klart vill att jag ska köpa något. Jag var inte intresserad av målningarna, inte heller trästatyerna, tillsist tänkte jag att ok jag kan väl köpa något av dem. Det blev Burkinabeska landslagströjan i fotboll. Nu börjar det riktigt komiska i det hela, jag försöker fråga hur mycket den kostar när vi är inne i butiken, men det vill de inte svara på. Jag försöker flera gånger om men får inget svar. Istället tar den med tröjan och vi sätter oss vid ett bord ute på gården där jag inser att vi ska förhandla. Jag sätter mig och de frågar om jag vill ha både deras CD och tröjan, jag försöker återigen fråga vad det kostar men först när jag säger att ”ja, jag är intresserad av både skivan och tröjan” ger de mig sitt pris. Deras pris var 120,000 CFA (vilket är 1600 kr), jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller vad. Jag ger dem mitt motbud på 10,000 CFA och berättar att fotbollströjar och CD-skivor inte kostar i närheten av 120,000 CFA ens i Sverige. När de inser att jag inte kommer att betala i närheten vad de begär så tar de bort CD-skivan som de tycker är det dyraste av de två (de visar mig att den tydligen är tryckt i Luxemburg). När de fortfarande vill ha 50,000 CFA för tröjan så erbjuder jag 12,000 CFA, när detta inte funkar så reser jag mig och börjar gå mot utgången. Detta visar sig vara den starkaste förhandlingstekniken eftersom 12,000 CFA helt plötsligt är väldigt rimligt. Priset slutade på 13,000 CFA och jag känner mig lurad. Inte för att ca 170 kr är mycket för en tröja utan för att jag helt enkelt bara hade tänkt köpa lunch och inget mer. Så istället för de 5000 CFA lunchen kostade så gick besöket på 18,000 CFA. Dock är jag ju en Burkinatröja rikare.