Extrajobb

Tisdag 15 februari

Det enda jag hade inplanerat innan jag åkte var att jag var inbjuden på fika på svenska ambassaden kl 10 dagen efter min ankomst. Dagen efter ankomst var jag på plats och fick träffa alla utom min handledare som är på tjänsteresa i Zambia och återkommer om två veckor. Detta var jag dock helt införstådd med så jag blev välkomnad av de andra. Vad jag har hört så brukar intresset på ambassaden för anländande svenskar vara väldigt blandat beroende på vilket land man kommer till. Något dåligt intresse här var det i alla fall inget tal om, de var väldigt intresserade och ville att jag skulle komma tillbaka i slutet av min vistelse och presentera vad jag har gjort. Jag antar att intresset för anländande svenskar är en funktion av antalet svenskar i landet och eftersom listan på antal svenskar är ca 30 st, varav två har åkt hem, så förstår man att intresset är större här.  

Altanen mot baksidan på hotellet

Under eftermiddagen frågade Amadou om jag ville följa med honom på ett affärsmöte. Jag tackade ja och vi åkte ut till en by utanför Ouaga som heter Sapone. Här träffade vi en talesman för hövdingen och de ledande personerna i övrigt i byn. Amadou berättade att han tidigare har köpt land utanför byn där han tänker bygga en skola eftersom området är planerat att bli stadsbebyggelse i framtiden. Mötet avslutades med att vi åkte ut och inspekterade ägorna, jag har ingen aning om vad de pratade om på mötet eftersom de talade mouri hela tiden, men det verkade gå bra i alla fall.

När vi var på väg från mötet så berättade Amadou att en av servitörerna på restaurangen inte kunde komma under kvällen vilket gjorde att han och jag var tvungna att agera servitörer. Så nu kan jag skriva på mitt CV att jag har arbetat extra som servitör på en restaurang i Oaugadougou. Det var riktigt roligt, de flesta blev ganska förvånade av att bli serverade av en lång vit kille. Trött och nöjd över den första hela dagen i Burkina Faso gick jag och la mig.